Upptäck.
I mitt huvud är jag inte särskilt stor. Känner mig lite, inte mycket till världen. Men umgås jag med yngre individer som har dom behoven jag själv hade i den åldern upptäcket jag hur gammal jag är. Att upptäcka att en ett-åring känner trygghet i min famn. Att en två-åring vågar lita på att jag är stor nog att bära han på mina axlar. Att en fem-åring tycker det är helt okej att det är jag som ligger vid hennes sida vid läggdags. När åldersfrågan på mig och min syster kom ur en av småkusinernas mun fick jag en till känsla av att jag va ganska gammal när jag berätta att min syster skulle fylla arton nästa år.
Men när det kommer till att prata problem som jag själv känner igen mig så otroligt mycket i, märker jag att det är långt kvar innan jag är vuxen och kan berätta om hur det var när jag var yngre.
God natt på er alla natt-ugglor. En vardagsnotis skriven av Elin Sjöberg med skakiga fingrar på tangentbordet.
Kommentarer
Trackback
