Påväg.
Vännerna är snart här och helt plötsligt blev jag lite nervös. Magen pirrar och öronen är på helspänn efter lätet av mormors bil som tar dom från busshållplatsen. Känns konstigt att öppna denna delen av mitt liv för några som jag egentligen känner står mig så nära. Undra om dom ser mig på ett annat sätt nu, positivt. Vi får se. Nu ska jag sätta mig på trappen, blicka ut över parkeringen och bara vänta.
Kommentarer
Trackback
