Så plötsligt. Så oviktigt.

Jag har suttit stilla hela dagen. Frusit. Helt plötsligt känner jag hur pulsen ökar. Koftan är inte alls lika bekväm längre, för varm. Kallsvettas. Mår lite illa. Känner hur jag blir varmare och varmare. Det skakar lite i händerna. Benen är inte särskilt kalla i shorts längre. Down by the wather låter väldigt långt borta även fast datorn bara är några decimeter ifrån mig. Jag känner mig tung. Som om jag aldrig kommer kunna resa på mig igen. En ny låt spelas. I mina öron ökar takten hela tiden. Stressande. Jag måste göra något. Nu. Rastlöseheten har tagit över.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0